Fuyoh
Haikuverkstad med färre deltagare än en kukaji. Liksom vid kukajin väljer varje deltagare ett visst antal favoriter bland de dikter som lämnats in. Vid Fuyoh brukar den som valt en viss haiku även förklara varför hon eller han tilltalas av den.
Till skillnad mot kukajin får deltagarna vid en fuyoh inte reda på vem som skrivit en viss haiku innan den diskuterats i gruppen.


Ginko
Promenad eller vandring i naturen - för att samla intryck som kan bli till en haiku.


Haibun
Prosaform som genomsyras av haikuandan. Ofta resedagböcker eller brev där författaren nedtecknat olika intryck, som emellanåt även kan forma sig till en haiku. En eller flera haiku kan vara insprängda mellan prosaavsnitten, men kan också inleda eller avsluta haibun.
Med sitt koncentrerade uttryck kan haibun även påminna om västerländsk prosalyrik.

Haiku
känns först och främst igen på att den fångar ett ögonblick som skärper uppmärksamheten. Det kan vara ett konkret sinnesintryck som framkallar en aha-upplevelse eller bildar en kontrast, en oväntade vändning tillsammans med ett annat sinnesintryck.
Haikun får oss att kvickna till och bli mer medvetna om att vi befinner oss i en föränderlig tillvaro, mångbottnad och laddad med oväntade samband...
Utan reflektioner eller förklarande kommentarer, enbart genom att återge några sinnligt förnimbara detaljer, kan haikun frammana en levande glimt av ögonblicket ur vilken den föddes.
Språket är enkelt, utan rim och liknelser. Haiku och senryu anses vara världens kortaste diktformer. Med sina 17 onji kan de även vara kortare än 17 stavelser!
Onji är nämligen inte riktigt samma sak som stavelser. Skillnaden kan illustreras med diktaren Bashos namn, som innehåller tre onji, men bara två stavelser. Även ordet haiku består av fler onji än stavelser!
De som menar att västerländsk haiku kan nöja sig med att hämta siffrorna från Japan, skillnader i rytm blir det i alla fall, ersätter rätt och slätt onji med stavelser.
Jack Kerouac som inspirerat mångas intresse för haiku tillhör dem som istället förespråkar den fria haikun. Man hänvisar till att även japanska mästare har varierat rytmen - i fri haiku kan därför radlängden variera inom ramen för haikuns begränsade format.
En dikt som fångar ett ögonblick och bara är ett andetag lång - den definitionen brukar de flesta kunna enas om!

Hokku
kallas inledningsstrofen i en renga - en typ av kedjedikt, där flera författare turas om att skriva var sin del.
Hokkun angav grundtonen för hela dikten och skulle locka andra att skriva vidare. Därför utformades denna inledningsstrof särskilt omsorgsfullt.
När bruket att skriva renga blev allt mer populärt spreds samlingar med hokku som kunde användas vid rengaträffar. Så småningom skrevs och uppskattades hokkun för sin egen skull. På så vis uppstod haikun.

Kigo
är de årstidsmarkörer som används för att förankra haikun i tid och rum. De kan ge en stämningsbakgrund genom att väcka speciella associationer. "Den korta natten" antyder exempelvis att vi befinnner oss i en sommarnatt...
I Japan har man efterhand gett ut kataloger med tusentals sådana årstidsord, som ansetts lämpliga för bruk i hokku och sedermera haiku. De flesta kigo har en lång tradition och framkallar genast en hel föreställningsvärld hos japanska läsare. I västerlandet finns ingen motsvarande tradition. Dessutom skiljer sig både årstider och växtlighet mellan olika platser: varken rissådd eller bananplantor hör exempelvis till vanligheterna här i Sverige...
Haikuforskaren William Higginson har därför samlat in ett stort antal haiku från hela världen för att utarbeta en samling årstidsmarkörer för varje klimatzon.
Samtidigt har synen på kigo förändrats, framför allt under de senaste decennierna, såväl inom som utanför Japan.
Det har alltid förekommit enstaka haiku utan kigo, men det har vanligare på senare tid. Kanske beror det på att årstidscykeln för många blivit mindre viktig än andra cykler i tillvaron. Nutida haiku kan därför stundom använda sig av andra sätt att antyda stämningsbakgrund.

Kireji
som även kallas skiljeord, är en typ av ord som fungerar som paustecken i japanska haiku. Västerländsk haiku använder sig istället av de naturliga pauser som uppstår genom radbrytningen. Ibland kan även skiljetecken få markera pausen: tankstreck (-) eller kolon (:)
eller semikolon (;) samt givetvis komma eller punkt. Även tre punkter är användbara...
Det är ingen slump var kireji ligger i haikun, oftast ligger de precis före en överraskande vändning eller kontrast. Kirejin ger läsaren en kort tanke- eller upplevelsepaus, ibland skapar den förväntan...
Den kan även visa att någonting utelämnats - där läsaren själv borde kunna räkna ut resten.

Kukaji
En typ av haikuverkstad.
Var och en av deltagarna tar med sig ett bestämt antal haiku till kukajin. Varje haiku skrivs på ett separat papper, utan uppgift om vem som skrivit den. Pappersremsorna samlas in och blandas, sedan skrivs dikterna upp i godtycklig ordning på ett större pappersark (exempelvis 2-4 dikter på varje ark).
De större pappersarken cirkulerar bland deltagarna, som bestämmer sig för vilka de gillar bäst och sedan skriver av sina favoriter.
De utvalda dikterna läses sedan högt, varvid respektive dikts författare ger sig till känna. När allas favoriter lästs upp, går man igenom varje dikt - kommenterar dess starka sidor och ger kanske även tips om hur den skulle kunna bli ännu bättre.
Hela gruppen diskuterar haikun och ibland går meningarna vitt isär, vilket kan visa sig vara mycket lärorikt...

Onji
I japansk dikt räknar man inte stavelser, man räknar onji. Klassiska japanska versmått som haiku och tanka innehåller ett bestämt antal onji, men antalet stavelser varierar.
Det beror på att onji är en ljudenhet som till skillnad mot våra stavelser alltid är lika lång. En del långa vokaler motsvarar inte en, utan två onji. Haikupoeten Bashos namn består av tre onji - medan det enligt vårt sätt att se endast innehåller två stavelser! Även förekomsten av dubbla konsonanter kan påverka antalet onji: ordet SAKKA som betyder författare, är två stavelser långt - men har tre onji.
Det går alltså inte att översätta onji till stavelser, eftersom det kan gå ett varierande antal stavelser på ett visst antal onji.
Haikuns 17 onji är inte liktydigt med17 stavelser. Snarare är det frågan om högst sjutton stavelser, i övrigt kan antalet variera.(Motsvarande kan sägas om tankans 31 onji).

Renga
Kedjedikt som består av många tanka, som hakar i varann.
En renga författas kollektivt, av en grupp skrivaresom turas om att skriva var sin del.
Den som börjar skriver de första tre raderna, där den allra första innehåller fem onji, den andra raden sju och den tredje återigen fem onji. Nästa person skriver den fjärde och femte raden, som innehåller sju onji var. Den tredje skrivaren fortsätter med följande tankas inledande tre rader, enligt mönstret ovan. Nästa person skriver återigen två rader med sju onji i varje, o s v...
Rengan berättar inte en historia - snarare kan den liknas vid ett collage, en samling ögonblick. Varje del hänger endast ihop med den närmast föregående och kan därför även leda till nya överraskande vändningar.


Renso
innebär en lös association av disparata bilder. Ett vanligt sätt att skriva haiku är att utgå från två olika sinnesintryck som sedan sammanlänkas på ett överraskande vis.

 Gökens rop
en bro och en till
 det ljusnar...

Ransetsu


 

Sabi
Ordet sabi betyder egentligen "rost"och förknippas med ting som är märkta av ålder: ett vint träd, en sliten grind, en dörr som knarrar, en ådrad hand...
Martallen är ett bra exempel på sabi: uthållig och anspråkslös, samtidigt en sista, ensam utpost mot en öppen horisont...

Scifaiku
kallas haiku med anknytning till sciencefiction eller med inslag av den teknologi som numera utgör en viktig del av de flestas livsmiljö.
I likhet med haiku baserar sig scifaiku ofta på en aha-upplevelse och omfattar närmare17 stavelser, fördelade på två eller tre rader.


Senryu
ser till den yttre formen ut som haiku: de omfattar sjutton onji (ofta något färre stavelser) fördelade över en till tre rader. Däremot märks flera viktiga skillnader vad gäller stil och val av teman.
Haiku återger ofta skeenden i naturen och människors livsmiljö.
Skeenden som visserligen kan spegla mänskliga relationer, men i regel utpekas inte sambanden. Där haiku stannar vid antydningar kan senryun istället:

- uttala sig direkt om människor och deras relationer
- uttrycka känslor och värderingar
- vara satirisk och häckla mänskliga tillkortakommanden

Till skillnad mot haiku kan senryu handla om såväl ekonomiska som erotiska och politiska affärer...
Kort sagt: en dikt som uttalar sig om mänskliga relationer och som till det yttre ser ut som en haiku är i regel en senryu...
Innehållet kan variera, från sensuell längtan till grov satir.

Shasei
betyder skiss. Ett nyckelbegrepp hos Shiki (1867-1902) som moderniserade haikun och bidrog till att genren fick nytt liv.
Shiki betonade att haiku är skisser ur livet. De återger en konkret scen, snarare än tankar eller känslor kring scenen. Den episod haikun ger en glimt av är inte en tankekonstruktion, utan diktaren har upplevt den med sina sinnen.

Tanka
Dikter vars första tre rader till formen ser ut som en haiku, medan de sista två raderna omfattar sju onji var.
Ofta utgör de sista raderna en reflektion kring de inledande
haikuliknande raderna. De kan även uttrycka en känsla.

Wabi
är förknippat med enkelhet, fattigdom. Wabi står tillsammans med sabi för det opretentiösa, förbisedda, väderbitna - egenskaper som tillmäts ett högre värde i haikuns värld än det glamorösa och sensationella.

 

© Helga Härle

 

[Haikurymden][Haikuns väg] [Skriva haiku] [Lästips] [Länktips]